Det tar alltid ett tag innan man hittar rätt bland matvarorna när man flyttar till ett nytt land. Innan man reflexmässigt vet vilken müsli man gillar, vilken mjölk som motsvarar mellanmjölk och hur mycket färgämne som egentligen finns i den där mystiska yogurten. Det tar en evighet att handla och jag har aldrig med mig rätt grejer hem.
Men jag har hittat några kompisar från förr också som jag inte sett under de åtta år jag bott i Paris. Keso t ex, och kassler. Och små russinpaket, ni vet sådana man fick med en mandarin och två skumtomtar i påsen på julfesten, perfekta i lunchlådan!
Det är för att det är så här som jag är rädd att inte orka vara snäll hela
vägen.
-
Att pappa ska komma ihåg att jag var och hälsade på för tio dagar sedan och
köpte blommor och bakade bullar, det kan jag inte räkna med. Men jag kan
räkna ...
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar